ÄTA-arbeten – en genomgång

ÄTA är en vedertagen förkortning som används inom byggbranschen. Ä står för Ändring, T står för tillägg och A står för avgående.

För en lekman kan denna förkortning skapa problem och obehagliga överraskningar. Det gäller förändringar av ett ursprungligt kontrakt. Saker kan förändras under en byggnation - eller en renovering - och en sådan förändring hanteras i enlighet med byggbranschens regleringar.

En privatperson - vi utgår från det perspektivet här - kan vilja ändra på detaljer i samband med en byggnation. Exempelvis byta från klinkers till ett trägolv, byta bänkskiva i köket eller addera ytterligare ett fönster i rummet. Det är förändringar som är väsentligt relaterade till den ursprungliga, avtalade entreprenaden. Det räknas då som en ÄTA. Det kan emellertid även handla om ett motsatt scenario där entreprenören utför förändringar som inte finns inskrivna i avtalet och därefter vill ha betalt för detta, i enlighet med ÄTA.

Det är där den obehagliga överraskningen för en beställare ligger då priset blir högre än avtalat. Entreprenören kan exempelvis hävda att en åtgärd var nödvändig sett till branschstandard. Där kan en konflikt skapas. Beställaren å sin sida kan hävda att åtgärden i fråga var onödig - entreprenören hävdar den som absolut nödvändig, även om den inte stod skriven i avtalet. ÄTA-arbeten kan av den anledningen vara svåra att få ett grepp om. Vem har egentligen rätt?

Tydliga avtal minskar risk för konflikt

ÄTA-arbeten kan absolut vara nödvändiga. Ett exempel kan handla om att ett markarbete kan kräva sprängning, ett annat om att en fuktskada upptäcks i samband med att ett nytt golv ska läggas eller om att det finns mögelskador dolda på vinden i samband med att ett tak ska renoveras. Oförutsedda detaljer som kräver åtgärder som inte finns inskrivna i avtalet - men som måste utföras för att entreprenaden ska kunna genomföras.

Det finns emellertid detaljer som en beställare aldrig ska betala för också. Om exempelvis en anlitad entreprenör anger tilläggstimmar i samband med ett arbete som sedan visar sig vara utfört av en lärling så är detta inte något som faller in under definitionen av en ÄTA.

Priset är den avgörande faktorn då avtal sluts. Privatpersoner söker, om inte det billigaste, så åtminstone ett av de billigare anbuden som ges då offerter tas in. Det kan dock ge smolk i bägaren då det visar sig komma en massa ÄTA-arbeten som tillägg till det ursprungliga avtalet. Ju tydligare avtal som skrivs - desto mindre risk för detta föreligger.

Ett råd är följa något av branschens standardavtal i samband med att en entreprenör anlitas. AB04 och ABT06 är två standardavtal som ger ett konsumentskydd. Detta genom att entreprenören har en förpliktelse i att informera om eventuella tillägg och ändringar. Om så inte sker - och kostnaden för ÄTA-arbeten överstiger ett basbelopp - så kan man som beställare inte bli skyldig att betala. Den information som ska ges ska vara skriftlig.

Kan entreprenören utföra ÄTA-arbeten utan medgivande?

Sant är att en privatperson kan ändra och komma med nya förslag under ett pågående arbete. Lika sant är också att en entreprenör kan utföra tillägg och ändringar utan beställarens godkännande. Det kan handla om tillägg som sker av byggnadstekniska- eller av säkerhetsskäl. Vissa tillägg är också rimliga sett till att byggnationen ska nå ett fackmannamässigt utförande.

Hur mycket kan - och får - då ett ÄTA-arbete kosta? Enligt direktiv från EU så ska ÄTA-arbeten inte överstiga 15% av entreprenadens totala värde. Om så är fallet så räknas det som en ändring i avtalet snarare än om ÄTA-arbete. Detta är något som privatpersoner kan förhålla sig till gällande kostnaden för ÄTA-arbeten.

Konsumenttjänstlagen gäller för alla byggnationer och för småhus. Har du som beställare slutit ett avtal med en utförare så gäller också priset ni kommit överens om. Priset kan överstigas med ungefär 15% inom ramen för ÄTA- Tilläggsarbeten får endast utföras om du som beställare har godkänt dessa - skulle detta ändå ske så kan du, i enlighet med Konsumenttjänstlagen, vägra betala dessa extra kostnader.

Det finns emellertid undantag från den regeln. Vid brådskande situationer där du som beställare ej går att nå - och där det inte finns anledning att tro att du skulle avstått från det utförda tilläggsarbete i fråga - så kan utföraren få betalt för ett tilläggsarbete. Detta utan att ett samtycke inhämtats.

Liknande artiklar

Expropriationsrätt

Fastighetsjuridik för skogsägare

Källa: https://bostadsjuristerna.se/6-vanligaste-fragorna-om-ata-arbeten/